Tillbaka till Blog
BlogSverige7 min läsning

Sverige · SE

Sälja tredjepartslogistik: börja med kundens orderflöde

Svensk logistikforskning och dokumenterade företagsfall hjälper dig att göra 3PL-offerten begriplig genom tydliga flöden, ansvar, mätning och förberedelser inför starten.

Av playzii-teamet

Uppdaterad den

Originaltabell 1 med tre anonymiserade logistikföretag och fyra personers roller.
Tre anonymiserade logistikföretag och fyra intervjupersoner ligger bakom studiens empiriska underlag. Företagen identifieras inte som leverantörerna i våra separata exempel.

Maria Björklund och Helena Forslund (2019), Sustainability 11(9), 2654, DOI 10.3390/su11092654. Tabell 1 med samtliga företag och intervjupersonernas roller, PDF-sida 5. Skärmbild playzii, 26 oktober 2026.Bildkälla · CC BY 4.0, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. Uttrycklig licens på PDF-sida 15. Utsnitt av originaltabell eller komplett textstycke; innehåll oförändrat. Ursprunglig publikation: https://res.mdpi.com/sustainability/sustainability-11-02654/article_deploy/sustainability-11-02654.pdf

Börja med orderflödet som ska fungera

Ett svenskt varuföretag växer och vill lägga ut lagret. Den första frågan till en logistikleverantör blir ofta vad en pallplats eller ett plock kostar. Men ett pris är svårt att bedöma innan parterna vet vilken hantering kunden behöver. Små reservdelsordrar, hela pallar till återförsäljare och returer kan ligga i samma lager men kräva olika arbete.

För den som säljer tredjepartslogistik, ofta kallad 3PL eller TPL, är ett beskrivet orderflöde därför ett bättre första underlag än en generell prislista. Kunden behöver kunna se vad som ingår och hur lösningen passar de leveranser som försäljningen har lovat. Logistikaffären påverkar i sin tur kundens relation till sina egna köpare.

Vi använder svenskanknuten forskning, transportstatistik och dokumenterade leverantörsexempel för att undersöka hur ett sådant underlag kan byggas. Fokus ligger på frågor som hjälper parterna välja omfattning, jämföra arbetet och förbereda en start. Förslagen ska prövas mot den verkliga verksamheten, inte kopieras som en färdig standardoffert.

Ta reda på vilken del av logistiken som ska lämnas över

På sin sida om tredjepartslogistik för svenska verksamheter skiljer Posti mellan 3PL, orderhantering och drift i kundens befintliga lager. Det visar varför ordet outsourcing behöver preciseras. Ett företag kan vilja flytta lagret till en partner, medan ett annat behöver personal och arbetsledning där varorna redan finns.

Be kunden beskriva var flödet börjar och slutar. Ingår inleverans, lagring, plock, emballering och returhantering? Vem beställer transporten och vem svarar på frågor om en saknad leverans? En leverantör kan erbjuda många tjänster, men offertens gräns måste ändå vara tydlig för den enskilda affären.

PostNords beskrivning av TPL och informationsstödet Control Tower nämner bland annat orderstatus, lagersaldo och uppföljning. Det är exempel på funktioner som kan diskuteras i en offert. Kontrollera vilka uppgifter som faktiskt blir tillgängliga i det erbjudna upplägget, vem som använder dem och hur avvikelser ska hanteras.

Välj information för beslutet, inte bara den som redan finns

I Björklunds och Forslunds intervjustudie från 2019 undersöks hur tre logistikföretag på den svenska marknaden tar fram beslutsunderlag för hållbarhetsrelaterade förändringar. Fyra personer med olika roller intervjuas. Författarna ser att företagens mallar och tillgängliga data påverkar vilka frågor som uppmärksammas.

Det är en användbar iakttagelse när ett nytt lagerupplägg ska säljas. Om underlaget bara visar vad leverantören brukar mäta kan kundens viktigaste problem bli osynligt. Fråga därför vilket beslut kunden behöver kunna fatta och vilken information som krävs för det. En daglig volym kan behöva kompletteras med hur den fördelar sig under dagen.

Företagen i studien är utvalda och anonymiserade. De ska inte identifieras som Posti, PostNord eller DHL. Studien beskriver hur beslutsunderlag tas fram och ger inte ett genomsnittligt besparingsresultat från outsourcing. Vi använder dess frågor för att förbättra en konkret affärsdiskussion.

Fullständig tabell 2 i den svenska logistikstudien med frågor och beskrivningar.
Den ursprungliga intervjuguiden skiljer mellan indikatorer, mätning, avvägningar och tid. Frågorna kan hjälpa till att hitta luckor i ett eget beslutsunderlag.

Maria Björklund och Helena Forslund (2019), Sustainability 11(9), 2654, DOI 10.3390/su11092654. Tabell 2, fullständig intervjuguide med förklaringar, PDF-sida 6. Skärmbild playzii, 26 oktober 2026.Bildkälla · CC BY 4.0, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. Uttrycklig licens på PDF-sida 15. Utsnitt av originaltabell eller komplett textstycke; innehåll oförändrat. Ursprunglig publikation: https://res.mdpi.com/sustainability/sustainability-11-02654/article_deploy/sustainability-11-02654.pdf

Beskriv normaldag och belastningstopp var för sig

Skicka ett underlag som visar orderantal, orderrader, artikelstruktur och hur flödet varierar. Markera om det finns tider då en stor del av orderna kommer samtidigt. Förklara också vilka variationer som är dokumenterade och vilka som bygger på en planerad kampanj eller ett nytt kundavtal. En prognos blir mer användbar när dess antaganden syns.

För ett tänkt reservdelsföretag kan det handla om många små beställningar under vardagar och större påfyllningar till återförsäljare inför en säsong. Beskriv då dessa flöden separat. Leverantören kan behöva olika arbetsrutiner, emballage och kapacitet. Exemplet är hypotetiskt och ska inte uppfattas som ett resultat från något av de företag som nämns här.

Fråga hur partnern planerar för en volym som avviker från underlaget. Vilket besked krävs, vem fattar beslut om extra kapacitet och vilka moment påverkas? Det hjälper båda sidor att bedöma hur ett växande kundavtal ska hanteras utan att ett högt årsgenomsnitt döljer en svår leveransvecka.

Ramcon visar varför flera leveransmått behövs

Posti beskriver Ramcons etablering av sin medicintekniska verksamhet i Sverige som ett konkret 3PL-samarbete med start 2024. Leverantörssidan redovisar leveransprecision över 97 procent och plockprecision på 99,7 procent. Det är två olika mått. Uppgifterna är en leverantörsbeskrivning av det egna kundfallet, inte en oberoende effektstudie.

För den egna affären bör båda parter definiera vad ett rätt plock och en leverans i tid betyder. Vilken händelse startar mätningen? Bedöms en hel order eller en orderrad? Vilka undantag finns? Kundens krav behöver kunna följas i den data som faktiskt registreras. Ett högt tal utan definition är svårt att använda när ett problem uppstår.

Använd kundfallet för att ställa de frågorna, inte för att lova samma nivå eller kostnadsförändring i en annan verksamhet. Produkter med särskilda hanteringskrav behöver dessutom bedömas mot de aktuella kraven av ansvariga specialister. Ett allmänt lagererbjudande avgör inte om en viss produkt får hanteras där.

Ett förbättringstal behöver en tydlig processgräns

I Consafe Logistics beskrivning av PostNord TPL från maj 2026 anges 28 procent kortare körsträckor för truckar efter en förändring av interna varuförflyttningar. Det gäller lagerarbete. Det är inte ett tal för lägre vägtransportutsläpp, färre kundreturer eller den totala kostnaden för varje order.

Exemplet visar hur ett konkret förbättringsområde kan beskrivas. Om en kund vill minska fel eller väntetid, börja med den berörda aktiviteten. Bestäm vilket utgångsläge som ska jämföras med den nya lösningen och om arbetsmängden är likartad. Annars kan en förändring i ordermixen bli förväxlad med en förbättring i arbetssättet.

Forskningsstudien visar också att företag kan göra olika avvägningar mellan ekonomi, miljö och andra förutsättningar. Diskutera därför dessa var för sig när underlaget inte stödjer ett gemensamt mått. Ett tydligt beskrivet arbetsmoment går att granska och utveckla. Ett samlat löfte om att allt blir effektivare är svårare att följa upp.

Fullständig tabell 3 med exempel på utmaningar kring mätning, avvägningar, berörda parter och tid.
Originaltabellen visar olika upplevda utmaningar i de tre anonymiserade företagen. Den ska inte räknas om till en representativ fördelning för branschen.

Maria Björklund och Helena Forslund (2019), Sustainability 11(9), 2654, DOI 10.3390/su11092654. Tabell 3, fullständiga exempel på upplevda utmaningar, PDF-sida 9. Skärmbild playzii, 26 oktober 2026.Bildkälla · CC BY 4.0, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. Uttrycklig licens på PDF-sida 15. Utsnitt av originaltabell eller komplett textstycke; innehåll oförändrat. Ursprunglig publikation: https://res.mdpi.com/sustainability/sustainability-11-02654/article_deploy/sustainability-11-02654.pdf

Transportstatistik ger sammanhang till lagerdiskussionen

I Trafikanalys sammanfattning av Lastbilstrafik 2025 redovisas 3.179 miljoner körda kilometer för 2025 och 3.201 miljoner för 2024. Myndigheten beskriver transportaktiviteten som ungefär oförändrad och anger att skillnaden i dessa nyckeltal inte är statistiskt säkerställd. Vår graf visar de två punktskattningarna, inte en konstaterad nedgång.

Undersökningen avser svenskregistrerade lastbilar med en maxlastvikt på minst 3,5 ton, inklusive deras körning utomlands. Den omfattar alltså inte alla utländska lastbilars körning i Sverige och är inte en mätning av 3PL-lagrens ordervolym. Den breda transportbilden behöver kompletteras med den enskilda kundens flöden.

För ett logistikförslag är den praktiska följden att leveransavstånd, sändningsstorlek och hantering ska beskrivas i samma underlag som lagerarbetet. Ett nytt lagerläge kan ändra mer än kostnaden för en pallplats. Undersök den effekt som är relevant för kundens faktiska mottagare och leveranslöften.

Gör informationsöverföringen till en del av starten

DHL:s svenska sida om Fulfillment Network beskriver kopplingar till webbutiker och affärssystem. Det är en tjänstebeskrivning, inte ett löfte om hur snabbt varje möjlig systemkombination kan införas. För ett B2B-företag behöver även artikeldata, orderstatus och avvikelseinformation fungera mellan de system som faktiskt ska användas.

Bestäm vilka uppgifter som ska skickas och vilken part som ansvarar för varje uppgift. Pröva vanliga händelser före starten: en normal order, en ändrad order och en retur. Kontrollera hur fel uppmärksammas och vem som kan rätta dem. Genomgången behöver vara begriplig även för den som ska hantera kundfrågor efteråt.

Planera sedan införandet tillsammans med den ordinarie försäljningen. Vilka artiklar flyttas först och vilka leveranser får inte avbrytas? Vem kan fatta beslut om något måste ändras under övergången? Ett tekniskt anslutet system är en del av starten; en fungerande arbetsfördelning behövs också för de första riktiga kundorderna.

Gå också igenom en leverans som mottagaren inte kan ta emot. Bestäm hur beskedet når kundens säljorganisation, vem som kontaktar mottagaren och hur varorna hanteras under tiden. Den situationen kan kräva annat arbete än en vanlig retur. Om rutinen finns beskriven kan supporten ge ett begripligt svar utan att först leta efter rätt ansvarig.

Jämför kostnaden över ett beskrivet upplägg

Låt prisjämförelsen följa samma flöden som arbetsbeskrivningen. Be om kostnader för de moment som faktiskt behövs och ange antaganden om volym och lagerutrymme. Ta även med sådant arbete som kundens egen organisation fortsätter att utföra. Det gör det lättare att förstå vad en extern lösning förändrar.

Skilj mellan kostnaden för att införa lösningen och den återkommande driften. Om affären kräver en större anpassning bör parterna förstå under vilken period den ska användas och följas upp. Forskarna visar hur tidsperspektivet påverkar vilka initiativ som bedöms som rimliga. Ett beräknat resultat måste läsas tillsammans med den tidsperiod som valts.

Avsluta jämförelsen med de frågor som fortfarande kan påverka beslutet. Kanske behöver en hantering provas eller en artikelgrupp förtydligas. Beskriv vem som tar fram underlaget och vilken del av förslaget som därefter kan bekräftas. Då får nästa möte ett tydligt innehåll, i stället för ännu en allmän presentation av lagret.

Rubrik och komplett första stycke i avsnitt 4.6 om tidsperspektiv i logistikens beslutsunderlag.
Det fullständiga första stycket om tidsperspektiv visar hur avtalstid och återbetalningskrav kan påverka en bedömning. Det anger ingen universell avtalslängd.

Maria Björklund och Helena Forslund (2019), Sustainability 11(9), 2654, DOI 10.3390/su11092654. Avsnitt 4.6, rubrik och fullständigt första stycke, PDF-sida 11. Skärmbild playzii, 26 oktober 2026.Bildkälla · CC BY 4.0, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. Uttrycklig licens på PDF-sida 15. Utsnitt av originaltabell eller komplett textstycke; innehåll oförändrat. Ursprunglig publikation: https://res.mdpi.com/sustainability/sustainability-11-02654/article_deploy/sustainability-11-02654.pdf

Följ upp den leverans kunden faktiskt köpte

Sätt den första gemensamma uppföljningen kring det som skulle fungera i starten. Har rätt uppgifter kommit fram? Har den överenskomna hanteringen utförts? Vilka avvikelser behöver en gemensam åtgärd? Anpassa genomgången efter uppdraget. Alla små förändringar behöver inte samma omfattande beslutsunderlag som en ny lageretablering.

I playzii kan du samla kundens orderprofil, berörda affärsroller, offertens avgränsning och den gemensamma uppföljningen. Detaljerade lagerhändelser och operativa data hör i logistiksystemen. Säljteamet behöver kunna förstå vilket problem lösningen ska lösa och vad som faktiskt har avtalats.

En användbar 3PL-offert gör det möjligt att prata om samma flöde, samma ansvar och samma förutsättningar. Det hjälper köparen att fatta beslut och leverantören att leverera en affär som går att behålla när kundens verksamhet förändras.

Hela avsnitt 4.8 med rubrik om formalisering och skalbara beslutsunderlag.
Författarna diskuterar hur omfattningen av beslutsunderlaget kan anpassas. Stycket är en analys och rekommendation, inte en uppmätt förbättringseffekt.

Maria Björklund och Helena Forslund (2019), Sustainability 11(9), 2654, DOI 10.3390/su11092654. Avsnitt 4.8, rubrik och hela stycket om formalisering, PDF-sida 12. Skärmbild playzii, 26 oktober 2026.Bildkälla · CC BY 4.0, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/. Uttrycklig licens på PDF-sida 15. Utsnitt av originaltabell eller komplett textstycke; innehåll oförändrat. Ursprunglig publikation: https://res.mdpi.com/sustainability/sustainability-11-02654/article_deploy/sustainability-11-02654.pdf

Undersökningsdata

Körda kilometer med svenskregistrerade lastbilar

Trafikanalys punktskattningar för hela den undersökta verksamheten, inklusive körning utomlands. Ingen statistiskt säkerställd förändring mellan åren enligt myndigheten.

miljoner kilometer · 2025-12-31
Körda kilometer med svenskregistrerade lastbilarTrafikanalys punktskattningar för hela den undersökta verksamheten, inklusive körning utomlands. Ingen statistiskt säkerställd förändring mellan åren enligt myndigheten.. 2024: 3 201 miljoner kilometer. 2025: 3 179 miljoner kilometer.20243 20120253 179

Direkta värden ur tabell 1 i Lastbilstrafik 2025, publicerad 20 maj 2026: 3.201 miljoner km 2024 och 3.179 miljoner km 2025. Punkten är tusentalsavskiljare. Punktskattningar från en EU-reglerad urvalsundersökning riktad till cirka 12.000 svenskregistrerade lastbilar per år, med maxlastvikt minst 3,5 ton. Inrikes och utrikes körning ingår, inte alla utländska lastbilars körning i Sverige. Myndigheten anger inga signifikanta skillnader för dessa nyckeltal. Grafen visar inga konfidensintervall och ska inte tolkas som en säkerställd nedgång, 3PL-ordervolym eller sparpotential. Egen grafisk framställning.

Källor: Trafikanalys

Visa data och källor
Körda kilometer med svenskregistrerade lastbilar · miljoner kilometer
IndikatorVärdeKälla
20243 201 miljoner kilometerTrafikanalys: Lastbilstrafik 2025, sammanfattning Statistik 2026:15
20253 179 miljoner kilometerTrafikanalys: Lastbilstrafik 2025, sammanfattning Statistik 2026:15

Källor och referenser

  1. Publicerad · Hämtad

  2. Publicerad · Hämtad

  3. Hämtad

  4. Publicerad · Hämtad

  5. Hämtad

  6. Hämtad

Samla kundens logistikbehov och offertens omfattning Tillbaka till Blog